Digital kulturpolitik del 2

Svenska

Det är lätt att se hur digitaliseringen påverkar affärsmodeller inom olika branscher i kultursektorn. Men hur digitaliseringen påverkar kulturpolitiken och institutionerna behöver diskuteras mer, skriver Max Valentin, vd på Fabel Kommunikation som är med och arrangerar konferensserien Truly Digital.

Datorns och internets födelse har varit viktiga faktorer i den globala ekonomin och en viktig milstolpe för hela världshandelns utveckling. Spreadsheets, eller på svenska kalkylprogram, var bland de första programmen som användes brett för att sköta företagens bokföring och ekonomi. Och IT-jätten IBM var bland de första som utvecklade programmen för en bredare grupp användare redan 1976.

På kulturområdet har den digitala utvecklingen förändrat vårt sätt att konsumera kultur vilket påverkar hur vi distribuerar och finansierar kultur och vice versa. När kulturen nu träder in på den digitala marknaden är det viktigt att känna till hur detta ekosystem ser ut.

Vi ser att värdekedjorna förändras bland annat genom att vägen nu är kortare mellan kreatör till publik och vem som är upphovsperson förändras för den delen också. Från att ha finansierat, producerat och sedan marknadsfört ett verk mot publik suddas nu gränserna ut och det blir allt vanligare att dessa steg sker parallellt. Marknadsföring och finansiering går hand i hand och produktionsprocessen blir mer transparent och deltagarfokuserad.

Nya affärsmodeller växer fram som möter den digitala utvecklingen och utmanar den tidigare värdekedjan. Tjänster som FlattriZettleCrowdculturePaypal och prenumerationslösningar som Spotify och Netflix drar ner distributionskostnaderna och gör det möjligt för kreatörer att nå konsument och publik direkt på nya sätt. En bok kan gå direkt från författarens dator till din läsplatta och metoder som crowdfunding kopplar också samman finansieringen med marknadsföring och social spridning.

Dessa tjänster och verktyg och den förändrade konsumtionen ställer krav på förändrade arbetssätt och en ny rollfördelning. Aktörer utmanar varandra för att hitta sin rätta plats i det framväxande ekosystemet. Det är lätt att se hur det fundamentalt förändrar förlags-, film- och musikbranschen men hur påverkar det våra institutioner och kulturpolitiken?

Även insamlingsorganisationernas roll påverkas av denna utveckling vilket har lett till en het debatt om upphovsrätt och ersättning av digitalt distribuerad kultur. Insamlingsorganisationerna fyller en viktig roll i att skydda upphovsrättsägare och se till att de får skälig ersättning för sina verk om de spelats, visats, lästs och så vidare. När distributionsmöjligheterna blir fler och rättighetslicenser som Creative commons allt vanligare, hur ser ersättningsmekanikerna ut då?

Ett exempel på försök att möta det nya landskapet var att, under hösten 2011, införa en ”hårddisksavgift” i Sverige som en utökning av den tidigare privatkopieringsavgiften. Dessa administreras och delas ut av Copyswede och motsvarande försök gjordes i filmavtalet i relation till bredbandsbolagen men där gick det inte igenom. I Frankrike och Tyskland går diskussionens vågor höga nu när rättighetsägarna vill införa höga avgifter för sökmotorerna då privatpersoner letar efter skyddat material.

Oavsett vad man tycker så finns det vissa som tjänar på att material distribueras och fyller webbaktörernas sidor med innehåll, men hur gör vi återkopplingen av pengar till de som skapar? Är det tjänsteleverantörer, bredbandsbolag eller hårdvaruproducenter som ska göra det genom beskattning eller ska marknaden hantera det hela? Hur möter vi digitala besök och visningar, vems verk bör belönas och hur vill vi stödja talangutvecklingen?

För att adressera frågorna om kulturlivet i den digitala tidsåldern har vi startat konferensserien Truly Digital – A Nordic Ecosystem for the Arts. På Louisiana utanför Köpenhamn den 1:a mars är det dags för del två i serien och denna gång fokuserar konferensen på nya affärsmodeller och policys i den digitala tidsåldern.

Digitala frågor kommer att vara högt prioriterade på både den Nordiska och Europeiska agendan fram till 2020. I EUs nästa ramprogram länkas strategier för utveckling av de kreativa industrierna till den digitala agendan och Nordiska ministerrådet driver initiativ för att skapa bättre integration mellan de nordiska ländernas digitala marknader.

Involvera personalen i kultur

Ge bort kulturstöd på crowdculture som ett presentkort

På crowdculture kan du antingen till en individ eller en hel personalgrupp, pengar som kan få offentlig medfinansiering i det projekt mottagaren av gåvan väljer att stödja.

Workshops

WORKSHOPS

Fabel har över åren tagit fram en stor mångd mycket konkreta metodpaket för olika syften:

  • Kortlekarna i serien Kalejdo om produktutveckling och gruppdynamik
  • En kul och intensiv process kring "Design Thinking"
  • En skalbar workshop om gränsöverskridande samverkan "Allogamy".

Hör av dig om du vill att vi ska handleda en workshop eller om du bara vill ha materialet.

Föreläsningar

Föreläsningar

Fabel har en bred erfarenhet av involverande projekt, från både offentlig, ideell och privat sektor. Hör av er om ni vill ha:

  • Föreläsning kring medskapande processer
  • Inspirationsföreläsningar om skärningspunkten digitalt/fysiskt
  • Expertföreläsnignar om Crowdfunding
  • Mediaproduktion för digitala kanaler

Integritetspolicy Fabels nyhetsbrev

Svenska

Fabel ansvarar för personuppgifter såsom namn och e-postadress som du lämnar till oss när du registrerar dig för prenumeration av nyhetsbrev. Ändamålet med behandlingen av personuppgifterna är att Fabel ska kunna administrera och skicka nyhetsbrevet du vill prenumerera på. Fabel kan komma att använda dina personuppgifter för att marknadsföra Fabels evenemang och tjänster. Den lagliga grunden för behandlingen är ditt samtycke. Dina personuppgifter sparas bara så länge som du är prenumerant på nyhetsbrevet. När du avregistrerar dig tar Fabel bort dina personuppgifter.

Reflektioner från en konstquintennal

Ej definierad

För fjortonde gången görs Documenta i den lilla staden Kassel mitt i Tyskland. Under 100 dagar besöker nästan en miljon människor staden som till vardags har 100 000 innevånare.

Vi på Fabel bestämde oss för att resa dit för att försöka komma under huden på vad som är en av världens mest inflytelserika arenor för samtidskonst men också för att se hur en långsiktig lokal satsning på ett smalt fält påverkar infrastruktur och planering.

Vad är ett inkluderande evenemang?

After-propp

Svenska

Den 23 februari 2017 presenterade regeringen propositionen ”Kulturarvspolitik för ett Sverige som håller ihop”. Vi får en museilag! En arkivutredning! Ett starkare Riksantikvarieämbete! Förändringar i kulturmiljölagen! Och så mycket mer. Men kommer det spela någon större roll? Vad händer egentligen efter att vi fått en ny kulturarvspolitik?

På scen träffar vi: 
Ann Follin (Statens museer för världskultur)
Maria Jansén (Sveriges Museer)
Qaisar Mahmood (Riksantikvarieämbetet)
Calle Nathansson (Folkets Hus och Parker)
Per Olsson (Kulturdepartementet)

Crowden och museet

Svenska

 Under hösten 2016 arrangerar vi en fortbildningsverksamhet för ett par museer tillsammans med Riksutställningar. Under en av träffarna bjöd vi in några vi tycker visar vägen kring både crowdsourcing och crowdfunding. Vi filmade några av föredragen och här är två av dem.

Internetmuseum, den nyaste medlemmen i Sveriges Museer jobbar med att dokumentera samtidshistoria, de har inga fysiska lokaler utan har bara digitala utställnignar.

Välj rätt kanal som kulturinstitution

Svenska

Nyligen producerade Fabel ett avsnitt av Riksutställningars podd Utställningsradion, där vi fick möjlighet att fundera och diskutera kring poddens möjligheter. En sak som dykte upp i samtalen inför podden var jämförelsen mellan video och podcast. Reaktionen ”nä, vi har valt att gå på YouTube istället för podd” är inte alls ovanlig.

Är Kickstarter det nya TV-shop?

Svenska

På tiden långt innan playkanaler och YouTube var underhållningen på kabelkanalerna under dagar och nätterna ofta begränsad. Antingen fanns Kvinnofängelset och Glamour, eller så kunde du alltid se på hurtiga presentationer av onödiga produkter på TV-shop. Skäggiga män och slanka kvinnor visade och berättade om innovativa lösningar som magmaskinen EZ-crunch, silverputsaren Silver Star eller kösredskapet Nicer Dicer (som även hade den briljanta gurksnurran för dig som ville skapa spännande uppläggningar).

Att hitta gemensamma spelregler

Svenska

Mycket av det vi gör inom Fabel är ett risktagande. Att vilja pröva nya grepp kräver ofta många successiva förbättringar och leder ibland till misslyckanden. Därför är det alltid kul att se något vi jobbat med länge och ständigt förbättrat i slutändan träffar helt perfekt. Med det pedagogiska spelet Komma Överens känns det så.

Aktantmodellen - ett verktyg för era berättelser

Svenska

Under vår resa med Fabels Värld har vi ofta stött på behovet hos företag, föreningar och organisationer av att skapa levande historier kring den verksamhet de bedriver. Det finns många gånger en känsla av att världen berättar historien om organisationen, snarare än tvärtom. Utan en konkret och stark berättelse upplever många organisationer vi möter att det är svårt att etablera en tydlig kommunikation med sina målgrupper och fylla sitt varumärke med något varaktigt. Samtidigt säger många att de saknar metoderna för att tackla den utmaningen.

Transmediadokumentären på 10-talets mitt

Svenska

Transmedia har passerat ”peak inflated expectations”, den stora hypen är över. Det är bra för då kan formatet börja finna sin form, det blev tydligt på årets Tempofestival i Stockholm. Efter att jag i många år hört om tänkbara scenarion om hur transmedia skulle kunna fungera och hur spännande världen skulle kunna bli så kristalliseras ett antal olika vägar framåt att jobba med transmedia och multiplatformsberättande.

Ingen bryr sig om din dröm – de sex vanligaste crowdfunding-missarna

Svenska

Jag har ägnat mig åt crowdfunding de senaste fem åren. Jag började för att jag störde mig mycket på att vissa projekt som jag tyckte var dåliga fick massor av offentliga bidrag, medan bra projekt inte fick något alls. Samtidigt tyckte jag att det var konstigt att man skulle övertyga kapitalförvaltare att investera i produkter till konsumenter, istället för att direkt lägga tiden på dialog med sina slutkonsumenter och publik.

Sedan jag började har branschen formligen exploderat och allt fler får upp ögonen för möjligheterna internet ger småföretagare och kreativa människor.

Sex nya sätt att använda podcasts

Svenska

Aldrig för har det pratats så mycket om det hafsiga begreppet ”content” som nu. I en verklighet med reklamtrötta kunder och vardagsstressade medlemmar behöver organisationer skapa innehåll som engagerar på mottagarnas villkor. Podden är något av dagens mest underskattade kanaler för organisationer och företag när det kommer till kvalificerat ”content”. En podcast ger möjligheten att föra längre resonemang med utförligare analyser samtidigt som det är lättillgängligt, till exempel genom telefonen på bussen, bilen eller tåget hem efter jobbet.

Så väljer du rätt plattform för din crowdfunding-kampanj

Svenska

Crowdfunding omsätter nu globalt över tre miljarder dollar årligen. Jag får ofta frågan när jag håller workshops om kampanjdesign, vilken plattform ska jag välja för mitt projekt? Det är inte en helt lätt fråga men jag ska försöka ge dig en guidning.

Den digitala folkrörelsen

Svenska

Det beskrivs ofta hur teknikens utvecklingssteg (förenkling) går hand i hand med ett breddat användande. Det var så när ångbåten tog över från segelfartygen och likande precesser sker i riktning mot digitalt. Idag har lika stor andel av folket smartphones som det var personer som hade tillgång till internet år 2000 och idag har 90% någon form av internettillgång. Det digitala skiljer sig inte längre från det traditionella det är snarare ett gränssnitt till verkligheten, din bank, butiker och civilt engagemang allt kan hanteras digitalt.

Rapport från Truly Digital #3

Svenska

Konferensserien Truly Digital behandlar kulturens ekonomi och organisation i en digital tidsålder. Rapporten nedan är en sammanfattning och analys av samtalen i Helsingfors 20-21 september 2013 som behandlade crowdsourcing, marknadsföring och digital skatterätt. 

//www.scribd.com/full/185747770?access_key=key-2na8kg269pkh0n336oka

LärOm - reflektioner från en konferens

Svenska

Fabel blev inbjudna för att presentera och delta på konferensen LärOm med temat radikalt lärande. Bakom arrangemanget stod en bred grupp av utställningsproducenter (Riksutställningar & Tekniska Museet), arkitekter (White), teaterfolk (RATS Teater) och universitet (SU), en spännande och tvärsektoriell grupp.